Hälften av den tioåriga infrastrukturplanen försvinner om höghastighetsbanan byggs – vem ska betala?

Maskinentreprenörerna håller förbundsstämma på Svenska Maskinmässan, Solvalla fredag den 3 juni, kl:10.00

I början på veckan presenterades den senaste notan för höghastighetsjärnvägen Stockholm-Malmö. Det lär komma fler, men dagsnoteringen hamnade på 230 miljarder kronor. Bransch- och arbetsgivarorganisationen Maskinentreprenörerna, ME, är nu starkt kritisk till den tänkta satsningen.

– Summan är förstås helt enorm och risken för fördyringar ännu större. Nu är det dags att ta ett steg tillbaka och sätta satsningen i relation till verkligheten. Sanningen är ju den att den motsvarar nästan hälften av hela budgeten för underhåll och investeringar i våra järnvägar och vägar för de kommande tio åren. Dessutom är den budgeten redan hårt uppbokad och tilltagen i underkant med tanke på de investeringar som krävs i befintlig infrastruktur. Det enda riktiga i det här läget är att fokusera på att förverkliga den nationella plan för infrastrukturen som redan finns. Och finns det extra pengar utöver det, förutsatt att det skulle finnas någon som kan tänka sig att betala 230 miljarder för en järnväg som ytterst få kan utnyttja, borde de läggas på att förstärka befintlig infrastruktur och bygga bort uppenbara flaskhalsar, säger Hampe Mobärg, VD för ME.

– Riksdagen har satt den ekonomiska ramen för åtgärder i statligt ägd transportinfrastruktur till 522 miljarder kronor för åren 2014-2025. Ett beslut om höghastighetståg innebär en satsning på 230 miljarder (plus kostnader för bibanor och annan infrastruktur) och blir då en gökunge som kan äta upp halva den tillgängliga kakan för alla transportslagen. Sverige behöver helt klart en förstärkt infrastruktur både i form av järnväg och vägar. Det är lika med stärkt konkurrenskraft och är oerhört viktigt. Just därför måste vi sätta kostnaden för höghastighetstågen i relation till verkligheten. Jag tvivlar starkt på att svensk konkurrenskraft mår bäst av att satsa halva långtidsbudgeten på ett vidunder som så få kan använda. Elefantiasis!

– Kommunalråden längs med den planerade sträckan ger stående ovationer och utlovar tusentals nya bostäder, resten av Sverige finns inte på kartan.

Samtidigt är landets kommuner redan skuldsatta i nivån 100 miljarder kronor. Det är en ekvation som inte går ihop. Vi måste naturligtvis ha en infrastruktur som gör att hela Sverige kan leva och utvecklas. Då måste vi utveckla de resurser vi har, inte drömma om luftslott i det blå. Höghastighetståg, javisst, kanske i framtiden, men först en stabil infrastruktur, slutar Hampe Mobärg.

För vidare information, kontakta:
Hampe Mobärg, VD Maskinentreprenörerna, ME, tfn: 073- 026 88 56