​Stora Infradagen 2019

–Vi tänker att världen är sämre än vi tror, och då tenderar vi att dra fel slutsatser. Ibland kan faktiskt apor som får tre svarsalternativ, utan att kunna förstå frågorna, får ett bättre resultat än vi människor. Vi lever i en kunskapstid, vi har intelligens och är kapabla på jobbet, men vi är inte imponerande när det gäller grundfakta. Vi måste bli bättre på att se de långsiktiga och långsamma trenderna och hur saker faktiskt blir bättre över tid, från minskad fattigdom och elkraftförsörjning, till antalet vaccinerade barn och avloppsystem. Vi måste hålla huvudet kallt, när vi läser dramatiska nyheter. Kanske borde vi ha vi varningstexter på nyheterna, precis som på cigarettpaketen… Nu tenderar vi att överdriva dåligheterna när vi möter dem.

Det sade Anna Rosling Rönnlund, medförfattare till succéboken Factfulness när hon på fredagsförmiddagen var inledningstalare vid branschorganisationen Maskinentreprenörerna, ME:s årliga arrangemang Stora Infradagen. Stora Infradagen, som i år äger rum för trettonde året i rad, samlar riks- och regionalpolitiker, ministrar, företagsledare och forskare för att diskutera framtidsfrågor med inriktning på infrastruktur, hållbarhet, kompetensförsörjning och konkurrenskraft.

Vid den efterföljande diskussionen deltog professorerna Lina Bertling Tjernberg, från KTH och Maria Börjesson, från VTI och Lars Hjälmered, ordförande riksdagens näringsutskott och entreprenören Camilla Käll.

–Jag tycker nog inte att man bygger infrastruktur baserat på fakta, det finns många missuppfattningar och kunskapsnivån är ganska låg hos beslutsfattarna inför långsiktiga beslut. Och eftersom infrastruktur lever långsiktig är det viktigt att arbeta faktabaserat, menade Maria Börjesson. Vi kan klara omställningen om vi arbetar faktabaserat, men kanske inte till 2030 som det sagts, det kommer att ta längre tid. Vi har ett av världens bästa transportsystem, frågan är hur vi utnyttjar det resurseffektivt, vi kan inte bara prata om mer av stål och betong. Stockholm tunnelbana transporterar lika mycket folk, som SJ under ett år. Vi måste ha storheterna klara för oss.

–Om vi ska vara ärliga så tas politiska och långsiktiga beslut ofta baserat på en blandning av fakta och känslor. Frågan är om vi har rätt och uppdaterad världsbild. När vi tar beslut försöker vi titta på fakta, från exempelvis svenskt näringsliv, så att vi får ett underlag grundat på fakta och erfarenhet. Men tekniskt sett möter vi stora utmaningar när det gäller exempelvis elkraft och elförsörjning. Vi måste lösa detta. Elektrifiering och miljöbränslen är en nödvändighet för att klara omställningen till 2030, sade Lars Hjälmered.

–Det finns inga genvägar, allt kan inte vara enkelt och roligt. Jag är teknikkramare, men vi tänker kortsiktigt och tar inte de långa stegen. Elbilar finns och det funkar, men kapacitetsbristen är en mycket aktuell fråga som måste hanteras.

Vi har problem, dels växer våra städer och behöver mer infrastruktur, dels är det dyrt att bygga ut elnätet. Nu ser vi stora batterilager, en spännande och ny väg framåt som just nu testas på Gotland, där det är omöjligt att tillföra mer el i nätet. Då kan stora batterilager var en av lösningarna, sade Lina Bertling Tjernberg.

För vidare information om ME och Stora Infradagen 2019, kontakta:
Hampe Mobärg, VD, Maskinentreprenörerna, tfn: 073-029 8856, e-post: hampe.mobarg@me.se